Jag har återigen tagit en paus i bloggandet! Faan också, jag skulle ju inte det!!!
Tiden bara springer i väg å jag hinner inte i kapp. Nu e vi en komplett familj igen och det känns verkligen JÄTTESKÖNT. Att leva i vuxen tvåsamhet är en grym skillnad jämfört med att va ensam, jag beundrar verkligen de ensamstående. Skulle M dumpa mig nu, då skulle han få ta alla barn oxå tror jag! *hihi* (bäst att skriva att jag skämtar)
Tiden bara springer i väg å jag hinner inte i kapp. Nu e vi en komplett familj igen och det känns verkligen JÄTTESKÖNT. Att leva i vuxen tvåsamhet är en grym skillnad jämfört med att va ensam, jag beundrar verkligen de ensamstående. Skulle M dumpa mig nu, då skulle han få ta alla barn oxå tror jag! *hihi* (bäst att skriva att jag skämtar)
M är nu färdig räddningsledare och han har verkligen varit superduktig *grattis gubben* !!
Jag blir så stolt när jag tänker på va han har slitit i dessa veckor. Vi har gråtit när han åkt, väglaget har varit fördjävligt, jag har ringt och spytt galla i emellanåt, pluggandet och alla övningar har varit tuffa och han har BARA lyssnat och varit alldeles underbar. Fattar inte hur han orkat, för när han har kommit hem på helgerna så har han mötts av en utarbetad och grinig mamma, MASSOR av snö och en massa annat slitgöra.
Som tur va är nu den här tiden förbi, för jag brukar klara mycket men nu va det på bristningsgränsen. All snö, alla luciafiranden och allt julstök höll på att knäcka mig! Man ska inte va ensam med fyra barn i december månad.....
Som tur va är nu den här tiden förbi, för jag brukar klara mycket men nu va det på bristningsgränsen. All snö, alla luciafiranden och allt julstök höll på att knäcka mig! Man ska inte va ensam med fyra barn i december månad.....
För övrigt så är allt i sin ordning. Axel växer och frodas, han e ju en grötkille nu. Han älskar verkligen gröt och det tycks inte finnas nått stopp i han när gröttallriken kommer fram. I dag har vi i allafall kokat två sorters knäck här hemma. Vi är dumt att säga för ingen var speciellt intresserad av att hjälpa till...återigen trodde jag att jag var väl förberedd, men ack vad jag bedrog mig! Han lagom koka den första satsen innan både Axel och Arvid ballade ur fullständigt, ett mindre kaos uppstod men allt löste sig lagom när knäckstöket var över!! *pust*
I morgon lovar jag att återkomma med lite nya bilder, för jag tror att jag kanske har några minuter över då! =)
Vi kokade vanlig knäck som blev alldeles suveränt god. Skippade kulprovet den här gången och körde med termometer i stället, mycket enklare och mycket bättre resultat! |
I morgon lovar jag att återkomma med lite nya bilder, för jag tror att jag kanske har några minuter över då! =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar